Härom kvällen, som så sakta hade övergått i natt, satt vi i uterummet Malin och jag när det var något som rörde sig på vår lilla väg. Vi släckte och kunde konstatera att det var en älg. Vad vi vet, var detta det första älgbesöket för säsongen. När älgen började röra sig in på gräsmattan öppnade jag dörren och älgen stack iväg. Dumt nog bort mot ridhuset och grushagen. Vi gick ut för att se så att den inte rivit ner tråden till grushagen, men innan vi kom så långt tyckte vi att vi hörde ljud från bäcken, precis som att någon sprang i den. Vi lyste med ficklampan, men kunde inte se något. Vi gick runt och lyste från andra hållet och upptäckte att precis nedanför oss stod det en älgkalv och tryckte.
Vi lät den vara i fred och gick till grushagen som vi tänkt. Där var allt lugnt och vi kunde höra älgkon uppe i skogen. När vi gick tillbaka kunde vi också se att kalven tagit sig upp och var på väg mot skogen.
Morgonen därpå kunde vi se var de gått in och ut genom hagarna. En älg kan hoppa högt om den vill, men vill den inte så går den rakt igenom…